justelin

när allt är så bra som det är så känns det som inget alls egentligen är bra.
jag passar inte in, jag är inte som dig.
vi får försöka

det ligger snö på marken, och jag känner att jag har väldigt tur som sitter inne och istället dör av värmeslag.
förkyld är jag också! men vem är inte det?
klaga är väl det man gör mest vid denna tiden, men jag är lite nere. Fast det beror på att jag sett en sorlig film som heter "dear john" och efter sådana filmer vill jag bara krama någon och närmast är min mamma, så nu ska jag ge henne en kram och säga att jag tycker om henne väldigt mycket. konstigt att en sådan film kan få en att bli så känslosam.

har en riktigt varm, härlig, lustig känsla i kroppen.
jag har gått och burit på den några dagar nu
vet inte om jag ska skratta eller gråta.
om jag ska ta det som något positivt eller negativt?
en sak är säker, jag gillar den